AJANKOHTAISTA

Meh103 Merietnologian peruskurssi (4 ov)

Luentosarjan päätös- ja palautekerta ke 28.1.2004 klo 16-18 Topelian A205-salissa (historian laitoksella).

Kirjallisuus:

Jan Garnert, I dialog med historien.
Marika Rosenström, Fartyget, himlen och havet.
Nils Storå, Resurser, strategier, miljöer ss. 77-228, 287-326.

Tentitään humanistisen tiedekunnan aineopintojen tenttipäivinä: kevätlukukaudella 14.1., 18.2., 17.3., 7.4., 5.5.2004.

Avoimen yliopiston opiskelijat voivat tenttiä kirjat seuraavina työväenopiston kevään tenttipäivinä: 24.1. ja 21.2.2004.

Meh 101 Merihistorian peruskurssi (4 ov)

Suoritetaan kokonaisuudessaan kirjallisuutena tai osin luentokursseina.

Kirjallisuus:

Fischer and Panting (eds.), Change and Adaptation in Maritime History: The North Atlantic Fleets in the Nineteenth Century
Richard W. Unger, Ships and Shipping in the North Sea and Atlantic, 1400-1800, s. 247-261
Yrjö Kaukiainen, A History of Finnish Shipping
Simon P. Ville, Transport and the Development of the European Economy
David Kirby and Merja-Liisa Hinkkanen, The Baltic and the North Seas.

Korvaavat luennot:

Tutkimuskohteena satamatyöläiset 1 ov
kl ti 10-12, U40 sali 12, Tapio Bergholm, 3.2.-30.3.2004

Korvaa kirjallisuudesta: Simon P. Ville, Transport and the Development of the European Economy.

Kirjallisuus tentitään humanistisen tiedekunnan aineopintojen tenttipäivinä jättämällä tentikuori merihistorian tenttikuorilaatikkoon. Tentaattori prof. Yrjö Kaukiainen.

Avoimen yliopiston opiskelijat tenttivät merihistorian kirjat (kaikki 4 ov) seuraavina työväenopiston kevään tenttipäivinä työväenopiston ohjeiden mukaisesti: 24.1., 1.2., 27.3. ja 24.4.2004.


Meh 102 Meriarkelogian peruskurssi (4 ov)

Luennot + essee + kirjallisuus

Luentosarja 13.1.- 30.3. 2004, tiistaisin klo 16.15-17.45 U38 F211 (Unioninkatu 38 F, 2. kerros)
Koordinaattori HuK Kalle Virtanen.

13.1. Mitä on meriarkeologia?
Esseetehtävien ohjeistus.
(HuK Kalle Virtanen)

20.1. Vedenalaisen arkeologian tutkimushistoria - esinekeräilystä tieteeksi.
(Tutkija Minna Leino, Suomen merimuseo)

27.1. Vesistöt kulkuväylinä kivikaudesta historialliselle ajalle.
(FL Christian Carpelan)

3.2. Meriarkeologian hyödyntämät lähdeaineistot ja meriarkeologinen tutkimusprosessi.
(HuK Matias Laitinen)

10.2 Vedenalaisarkeologiset kenttätyömetodit ja kenttätöiden raportointi.
(HuK Matias Laitinen)

17.2. Vedenalaisarkeologisen kohteen ja sen ympäristön vuorovaikutusprosessi. (HuK Matias Laitinen)

24.2. Meriarkeologisen esineistön konservointi.
(Konservaattori Ulla Klemelä, Suomen merimuseo)

2.3. Lähiopetusviikko, ei luentoa!

9.3. Toteutettuja meriarkeologisia tutkimushankkeita.
Case study esimerkkejä:
Vårt maritima arv - Meidän merellinen perintömme -projekti. (tutkija Henrik Jansson, Helsingin yliopisto)
Etelä-Virossa sijaitsevan Koorkülän Valgjärven tutkimukset. (HuK Kalle Virtanen)

16.3 Vedenalaista kulttuuriperintöä koskeva lainsäädäntö sekä kohteiden hallinto, suojelu ja hoito.
(tutkija Maija Fast, Suomen merimuseo)

23.3. Näkökulmia vene- ja laiva-arkeologiaan.
Luento pidetään Suomenlinnan telakalla! Tarkemmat ohjeet edellisellä luentokerralla.
(tutkija Hannu Matikka, Suomen merimuseo)

30.3. Tutustuminen Suomen merimuseoon.

6.4. Luennon kertauskuulustelu.

20.4. Kertauskuulustelun tulokset.

27.4. Uusintakuulustelu.

4.5. Kurssin loppuarvosanat.

Kirjallisuus:

Dean et al (eds.), Archaeology Underwater. The NAS Guide to Principles and Practise
Christian Ahlström, Spår av hav, yxa och penna: historiska sjöolyckor i Östersjön avspeglade i marinarkeologiskt källmaterial
Östersjöns skatter. Det dolda kulturlandskapet.

Kirjallisuus tentitään humanistisen tiedekunnan aineopintojen tenttipäivinä.

TentaattoriHuK Matias Laitinen.

Avoimen yliopiston opiskelijat voivat tenttiä kirjat seuraavina työväenopiston kevään tenttipäivinä: 24.1., 21.2., 27.3. ja 24.4.2004.

DOS. TAPIO BERGHOLMIN LUENTOSARJA
Tutkimuskohteena satamatyöläiset (1 ov)
kl ti 10-12 U40 sali 12, 3.2.-30.3.2004

Satamatyöläisten pitkään epäsäännöllinen työrytmi, rajut työtaistelut ja merikuljetusten yhteiskunnallinen merkitys ovat tehneet heidän elämäntavastaan, järjestötoiminnastaan ja lakoistaan mielenkiintoisen tutkimuskohteen. Kansainvälinen tutkimuskirjallisuus onkin aiheesta runsasta ja monipuolista.

Tämän luontosarjan tarkoitus on avata oman tieteenalan ja lähitieteiden metodien erityispiirteitä esittelemällä samaan aihepiiriin paneutuneiden tutkijoiden kysymyksen asettelujen, lähestymistapojen ja tutkimustulosten eroja. Paneutumalla perusteellisemmin yksitäisten etnologien, sosiologien ja historioitsijoiden teoksiin ja tuotantoon voidaan näitä metodologisia eroja sekä konkretisoida että problematisoida.

Luentosarja tutustuttaa monitieteisen tutkimusotteen ongelmiin ja mahdollisuuksiin. Luentosarjan perustana on luennoitsijan omakohtainen satamatyöläisiin kohdistunut tutkimustyö, julkaisutoiminta sekä kotimainen ja kansainvälinen tieteellinen yhteistyö vuodesta 1984 alkaen.

Luentokurssi koostuu seitsemästä luennosta. Yhden opintoviikon ansaitsee osallistumalla luentoihin ja laatimalla hyväksyttävän luentopäivän. Toisen opintoviikon voi suorittaa laatimalla essee aihepiiriin liittyvästä kirjasta tai artikkeleista..

3.2. Sigurd Erixonin rohkea vai sievistelevä kansatiede

10.2. Sosiologi Mauno Koivisto ja työmarkkinasuhteiden ongelma

17.2. Raymond Charles Millerin, Eric Taplinin ja David Wellmanin näkemykset esimerkkeinä satamatyöläisten radikaalisuudesta

24.2. Howard Kimmeldorf ja John Lovell satamatyöläisten radikaalin yhtenäiskulttuurin problematisoijina

2.3. Ei opetusta.

9.3. Sven Aage Andersen, Anders Björklund sekä Gordon Phillips and Noel Whiteside satamatyöläisten elämäntapaa etsimässä

16.3. Tapio Bergholm, Tapio Bergholm & Kari Teräs, Anders Björklund ja Bruce Nelson ja satamatyöläisten sukupuoli ja rotu tutkimusongelmina

23.3. Ei opetusta.

30.3. Yleistyksen, teorian ja synteesin ongelma satamatyöläistutkimuksessa
(Dock Workers. International Explorations in Comparative Labour History, 1790-1970, Volume 1 and 2 [ed. Sam Davies et al.])

Kirjat ja artikkelit, joita ensisijaisesti käsitellään luennoilla:

Sven Aage Anderssen: Havnearbejnerne i Århus – før containers tid. En undersøgelse af deres livsform og erfaringsverden ca 1880-1960. Århus 1988.

Tapio Bergholm: Hårda kvinnor i Kotka. Könsbundna löneskilnader i de finlänska hamnarna 1944-1947, teoksessa Årbog for arbejdebevaegelsens historie 1993, tema Køn og klasse, SFAH 23, Århus 1993.

Tapio Bergholm: Kotkan naiset kovia. Sukupuolisidonnainen palkkaus 1944-1947, teoksessa Satama. Sataman kehitys ja työ satamassa X Itämeri-seminaari Kotkassa 10.-13.8. 1994, Kymenlaakson maakuntamuseon julkaisuja no 22, Kotka 1996.

Tapio Bergholm: Masculinity, Violence and Disunity: Waterfront Strikes and Strikebreakers in Finnish Ports in the 1920s and 1930s, International Journal of Maritime History, VIII, No. 1 (June 1996).

Tapio Bergholm: Satamien kova miehisyys, teoksessa Miestä rakennetaan maskuliinisuuksia puretaan, (toim. Jorma Sipilä & Arto Tiihonen), Tampere 1994.

Tapio Bergholm: Some aspects of the dockers' resistance and subculture, teoksessa Strike and Social Change, Turku Provincial Museum Publication Series 7, (Edited by Pauli Kettunen), Turku 1993.

Tapio Bergholm and Kari Teräs: Female Dockers in Finland, c. 1900-1975: Gender and Change on the Finnish Waterfront, International Journal of Maritime History, XI, No. 2 (December 1999).

Tapio Bergholm and Kari Teräs: Women on the Waterfront. Changes in the Gendered Stuctures of Working Life in Finland, in The Welfare State. Past, Present, Future, (ed. Henrik Jensen), Clioh's Workshop II:IV (Coordinated by Ann Katherine Isaacs), Edizioni Plus - Università di Pisa 2002.

Anders Björklund: Gubbar. Historier och namn från Stockholms hamn, Monografier utgivna av Stockholms stad137, Sjöhistoriska museet Rapport 38, Stocholmia, Stockholm 1998.

Anders Björklund: Hamnens arbetare. En etnologisk undersökning av stuveriarbetet i Göteborg. Nordiska museets handlingar 101, Uddevalla 1984.

Anders Björklund: Splitvedjäntor och andra arbeterskor vid de norrländska lastageplatserna, Liber Förlag, Stockholm 1977

Dock Workers, International Explorations in Comparative History, 1790-1970,Vol. 1 and Vol 2, (Ed. Sam Davies et al.) Ashgate, Aldershot et al.

Sigurd Erixon: Stockholms hamnarbetare före fackföreningsrörelsens genombrott. Stockholm 1949.

Sigurd Erixon Stockholms hamnarbetare före fackföreningsrörelsens genombrott: en etnologisk studie, med efterskrift av Anders Björklund, Monografier utgivna av Stockholms stad 85, Atlantis, Stockholm 1988, (2 uppl.).

Clark Kerr and Abraham Siegel: The Interindustry Propensity to Strike - an International Comparison, teoksessa Industrial Conflict, (ed. Arthur Kornhauser, Robert Dubin and Arthur M. Ross), New York 1954.

Howard Kimmeldorf: Reds or Rackets? The Making of Radical and Conservative Unions on the Waterfront, Berkeley et al. 1988.

Mauno Koivisto: Sosiaaliset suhteet Turun satamassa. Sosiologinen tutkimus, Turun Yliopiston julkaisuja Sarja B osa 60, Turku 1956.

John Lovell: Stevedores and Dockers. A Study of Trade Unionism in Port of London 1870-1914, London 1969.

Raymond Charles Miller: The Dockworker Subculture and Some Problems in Cross-Cultural and Cross-Time Generalizations. Comparative Studies in Society and History, (Vol. 11) 1969.

Bruce Nelson: Divided We Stand. American Workers and the Struggle for Black equality, Princeton Unversity Press 2001.

Gordon Phillips and Noel Whiteside: Casual Labour. The Unemployment Question in the Port Transport Industry 1880-1970. Oxford 1985.

E. L. Taplin: Liverpool Dockers and Seamen 1870-1890. University of Hull, Occasional Papers in Economic and Social History No 6, York 1974.

Eric Taplin: The Dockers' Union. A study of the National Union of Dock Labourers, 1889-1922, Avon 1986.

David Wellman: The Union Makes us Strong. Radical Unionism on the san Francisco Waterfront, Cambridge University Press, Cambridge 1997.


Esimerkkejä muista satamatyöläistutkimuksista
:

Markku Aukia: Turun satamamiehistä vuosina 1889-1939; Scripta Ethnologica, Turku 1973.

R. Bean: The Liverpool Dock Strike of 1890, International Review of Social History 1973.

Tapio Bergholm: Ay-liike ulkopolitiikan tekijänä, Ulkopolitiikka 3/2001.

Tapio Bergholm: Puoluesoturin pettymys - Mauno Koivisto ja ahtausyrittäjät 1949-50, Historiallinen Aikakauskirja 2/1998.

Tapio Bergholm: Satamatyöläiset etsivät liittolaisia, teoksessa Keulakuvia ja peränpitäjiä, (toim. Riitta Oittinen ja Marjatta Rahikainen), Vammala 2000.

Anders Björklund: Slaget om hamnarna. Om ny teknik och fackliga gränser i fem svenska hamnar, Lund 1988.

Gerald Mars: Cheats at Work. An Anthropology of Workplace Crime, London 1984.

Bruce Nelson: Workers on the Waterfront. Seamen, Longshoremen, and Unionism in the 1930s, Urbana and Chicago 1990.

Sven E. Ohlsson: Hamnarbetarna och Transportarbetareförbundet 1897-1972, Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia Nr 7-8/1975.

Armi Oinonen: Repijänaiset ja rantatytöt: Kotkalainen nainen satamatyössä 1940-luvun loppupuolella ja 1950-luvulla, Kotka 1996.

William W. Pilcher: Portland Longshoremen, a Dispersed Urban Community, teoksessa Urban Anthropology in United States: Four Cases, (ed. George and Louise Spidler), New York 1978.

Port Transport Industry. Final Report of a Committee of Inquiry. HMSO Cmnd 2734, London 1965.

[Joan Woodward:] The Dock Worker. An Analysis of Conditions of Employment in the Port of Manchester, (edited at the) Department of Social Science University of Liverpool, (second impression) Liverpool 1956.

Unofficial Stoppages in the London Docks. Report of a Committee of Inquiry. HMSO cmd 8236, London 1951.